Låt inte sömnlösa nätter bli till orkeslösa dagar

Sömnbesvär är vanligt förekommande och tilltar med stigande ålder. Som tur är finns det alternativ till receptbelagda sömnmediciner. Kunskap om hur åldrandet påverkar sömnen och ett receptfritt läkemedel kan hjälpa när oro och insomningsbesvär gör sig påminda.

Sömnbesvär är ett vanligt och man brukar säga att ungefär 1/3 av svenskarna är drabbade. Orsaker varför sömnen krånglar varierar. Både psykiska och fysiska faktorer spelar in och sömnbehovet är också högst individuellt. Det skiftar mellan individer – men genom livet.

Nedsatt livskvalitet

Nästan hälften av alla 65 år och äldre upplever sömnbesvär i någon grad1. Det är vanligt att man under sömnlösa nätter upplever att problem är större än under dagtid och det kan vara svårt att sluta älta och grubbla.

Andra har också läst: God natt – bryt den negativa cirkeln av sömnlöshet

De flesta som söker hjälp för sina sömnbesvär gör det för att de upplever otillräcklig sömntid och/eller dålig sömnkvalitet, vilket leder till minskat välbefinnande och sämre funktionsförmåga2. Ofrivillig sömnlöshet kan göra att man känner sig trött och orkeslös på dagen. Ibland leder det till att man isolerar sig och undviker aktiviteter som annars skänkt glädje och energi. Som att umgås med barnbarnen eller promenera, till exempel.

Att umgås med människor man tycker om kan ge mycket livsglädje.

Sömnbehovet förändras genom livet

Riktigt små barn sover ungefär 16 timmar per dygn, medans en vuxen person ofta behöver mellan 7 ½ och 8 1/2 timmar4. När man kommit upp i sjuttioårsåldern händer något och antalet sovtimmar sjunker till 6-6 ½.Ofta hör man att det skulle vara sömnbehovet som minskar i takt med ökad ålder men viktigt att komma ihåg är också att sömnbesvären också ökar. Äldre människor sover alltså mindre men upplever också ofta detta som ett problem.

 

Sömnbesvär?

Sömnsvårigheter kännetecknas av otillräcklig eller dålig sömn som gör att man inte känner sig utvilad. Tillståndet leder till trötthet, men kan också ge humörsvängningar och minskad koncentrations- och prestationsförmåga5.

Sjukdom kan orsaka sömnbesvär

Det är vanligt att åldersrelaterade krämpor påverkar sömnen negativt. Exempel på sjukdomstillstånd som kan leda till ökad eller förvärrad sömnlöshet är artros, astma/KOL eller kramp i benen. Män med prostataproblem som behöver gå upp flera gånger på natten för att kissa, upplever ofta att sömnen blir störd. För kvinnor är det istället förändringen i samband med klimakteriet som leder till svettningar nattetid och sömnrubbningar. Hjärtsvikt, stroke, Parkinsons sjukdom, depression, ångest och demens är andra exempel på sjukdomar som kan påverka sömnen negativt3. Olika läkemedel kan också påverka sömnen negativt.

Inte bara sjukdom

Förutom sjukdomstillstånd så kan andra, icke-sjukliga, förändringar i kroppen påverka äldres sömnförmåga. Äldre sover lättare och är mer lättväckta. Sömnkvaliteten förändras således i takt med ökande ålder6. I övergångsåldern kan många kvinnor vittna om svettningar nattetid och olika typer av sömnrubbningar. Också beteendemönstret förändras i och med åldrandet. Äldre är ofta mindre fysiskt aktiva och spenderar mer tid i sängen utan att sova. Ofta förekommer också kortare sömnpass under dagtid som kan störa nattsömnen. 

Hur många timmars sömn behövs?

Det är svårt att säga då sömnbehovet är individuellt – vissa individer klarar sig på 5 timmars sömn medans andra kräver 8 timmar för att fungera optimalt i vardagen. En bra måttstock brukar vara om man känner sig pigg och utvilad när man vaknar och har energi att göra saker under dagen så har man fått tillräckligt med sömn3

Receptbelagd behandling och äldre

Enligt Socialstyrelsen är användning av receptbelagda sömnläkemedel vanligt bland äldre. Detta trots att man vet att det sker förändringar i kroppen i och med åldrandet som kan leda till att lugnande medel och sömnmedel får en förlängd verkan, och att halten av dem byggs upp till alltför höga nivåer med risk för biverkningar. Centrala nervsystemet hos äldre är också mer känsligt för effekterna av de receptbelagda medicinerna. Detta innebär en större risk för biverkningar såsom dagtrötthet, fall och störningar av kognitiva funktioner så som exempelvis minne7

Läs också: Sömnmedicin som inte är beroendeframkallande – finns det? 

Receptfritt alternativ

Läkemedelsverket rekommenderar att sömnsvårigheter i första hand bör behandlas med icke farmakologiska metoder8. Både livsstilsråd och ett receptfritt läkemedel kan vara ett alternativ. Sedan hösten 2016 finns Sedix på den svenska marknaden.

DETTA ÄR SEDIX®

Sedix är ett traditionellt växtbaserat läkemedel använt vid tillfälliga insomningsbesvär. Läkemedlet kan även används på dagtid, vid lindriga symtom på nervös anspänning såsom oro och irritabilitet. Det har inte rapporterats om fysiskt beroende eller avtrubbande effekt efter man använt läkemedlet.

  • Vid oro och insomningsbesvär
  • För personer över 12 år
  • Inget beroende rapporterat

Här kan du köpa Sedix

Sedix är ett receptfritt läkemedel och kan köpas på samtliga apotek i Sverige , eller beställas hem via återförsäljaren sanapharmasweden.se


Sedix® (Passiflora incarnata) är ett registrerat traditionellt växtbaserat läkemedel. Receptfritt. Från 12 år. Lindriga symtom på nervös anspänning: 1–2 tabl. morgon och kväll. Insomningsbesvär: 1–2 tabl. ½ tim. före läggdags. Rekommenderas inte till gravida eller ammande. Rådfråga läkare eller vårdpersonal om symtomen förvärras eller inte förbättras inom 2 veckor. Behandlingen bör inte överstiga 6 månaders kontinuerlig användning. Samtidig användning av Sedix och syntetiska lugnande läkemedel (t.ex. bensodiazepiner) rekommenderas inte, såvida inte samtidig användning har ordinerats av läkare. Indikationerna för ett traditionellt växtbaserat läkemedel grundar sig uteslutande på erfarenhet av långvarig användning. Läs bipacksedeln noga före användning, senast granskad  2016.11.21. Referenser: 1. www.folkhalsomyndigheten.se 2. www.kunskapsguiden.se 3. www.117.se 4. www.somnupplysningen.se 5. www.lakemedelsverket.se 6. www.lakemedelsboken.se 7. www.socialstyrelsen.se 8. www.lakemedelsverket.se/upload 

Publicerat: 1. februari 2018.